Det blev 66 stycken filmer med Justin Long som Mac och John Hodgman som PC.
Här är två av filmerna:
Efter att ha utsetts till decenniets kampanj av Adweek är det nu slut på sagan. Alla “Get a Mac”-filmer har ersatts med “Why you will love a Mac”, som mer är produktinformation än reklam. Även en succé behöver förnyelse, eller hur?
För alla er som inte bokat upp hela sommaren kanske det här kan vara något:
“Vi tror att människor med olika kunskaper och erfarenheter kan göra fantastiska saker tillsammans.
För att bevisa det här, anordnade vi en gratis sommarkurs i juni 2009 för 100 elever från Berghs, Handels, Forsbergs, KTH, Hyper Island, Konstfack, Stockholms Universitet. De delades upp i tvärvetenskapliga arbetsgrupper med 5 olika samhällsproblem och 10 dagar på sig att lösa dem.”
Tänk vad inspirerande att få vara på sommarläger med 100 andra kreatörer! Och det bästa är att David Orlic tydligen låter hälsa att alla är välkomna att söka!
Läs mer och se förra årets resultat.
Typ lika kul som kollo var för tio år sedan, kan jag tänka mig.
Jag har väl sällan blivit så glad som när jag såg Apolivas omtalade reklamfilm för första gången. Äntligen! Slut på stön, bubbel och blomster, in med lite äkta, rå känsla i duschen! Tack Stakka Bo, det var verkligen på tiden! Jag riktigt jublade hemma i soffan!
Ack, så ensam jag var om att tycka det.
Nu har Apoliva tänkt om, gjort en ny reklamfilm och tagit hjälp av kommentarerna som de fått in på sin blogg. De lutade sig mot några grundstenar:
De har en tävling där man får ladda upp bilder och musik som tolkar För svenska förhållanden och bloggen berättar om arbetet med filmen från början till slut. Uppdatering: Nu är filmen klar och i huvudrollen ser vi än en gång Adina Fohlin.
Apoliva – För svenska förhållanden from Apoliva_filmblogg on Vimeo.
Jag tycker att det är en strålande idé och jag hoppas innerligt att vi får se fler direktsända reklamfimsäventyr i framtiden men framförallt är jag fortfarande lika glad över att de vågade spela in den första filmen. Heja!
Det är svårt att göra reklam som engagerar folk. Kuponger funkar om erbjudandet är bra nog, men det är varken kreativt eller underhållande. Men den här utomhusreklamen för McDonald’s är ett lysande exempel på hur det går att göra. Så enkelt. Så smart.
Och ja, såklart det är DDB Stockholm som står bakom. Vem annars.
ICAs reklamfilmer är ju aldrig tråkiga, tvärtom blir de faktiskt roligare med åren, men det finns även andra sätt för den stora livsmedelskedjan att presentera sina varor på. Gott liv är namnet på en nya serie produkter som innehåller mindre fett, socker och salt och mer fibrer och för att lansera den har de tagit hjälp av en expert. Klädd i sina finaste, rosa minishorts stretchar ICA-Stig (med din hjälp) för att komma i form och trots att jag inte är något större fan av deras nya sojafärs tycker jag väldigt mycket om att se honom pinas i pastell.
Igår lyssnade jag på några av guldäggsdagarnas föreläsningar, där bland annat Patrik Hadenius, chefredaktör för bästa Språktidningen hade en dragning. Det var såklart jätteintressant om man som mig intresserar sig för vad som händer med svenskan, hur språket förändras med resten av samhället och vad det är som påverkar.
Vad som enligt Patrik är typiskt just nu är:
En annan stor förändring är att vi skriver mer olika. ALLA kommer inte skriva likadant i framtiden, utan personliga stilar och egna tolkningar av språket blir accepterade. Vi kommer att få fler gruppspråk/generationsspråk än tidigare. Olikheterna beror på teknik, ålder (2 år räcker för skillnad), situation och varifrån vi kommer.
Några saker som har effekt/kommer att ha effekt på språket framöver:
Fredrik Lindström-effekten: ”Det är vi som äger språket, vi som använder det” – Sa Fredrik i sina språkprogram – vilket har påverkat folk att vara mer kreativa med språket. Om jag tänker/skriver/säger ett ord – så finns det. Numera är det bara när man spelar Alfapet som SAOL är lag.
Invandringen: Turkiska språk är vanliga, men även romani.
Tekniken: Alla skriver mer, i och med SMS och mail. Alla ser språket framför sig i skrift.
Engelskan: Behöver inte vara lika vass copy i t.ex. reklam: ”Yor best buy right now” – körde Kicks en printannons med (känns inte lika vass översatt till svenska). I populärkultur är engelska lag, även inom näringslivet är det standard.
Trender framöver:
Fler skriver, fler skriftspråk, mer visuellt (iPad, smilys), mer intimt (mer puss o kram, älskar dig i sms bland annat..)
Summa summarum för skribenter på företag/byråer:
Det blir svårare att välja språk, stil och tilltal för varumärken. Vilka gränser har vi?
Läsarna är mer språkmedvetna.
Men…
Det blir Roligare (om man skärper sig blir resultatet bättre – man får ut mer av en tonträff)
Idag startar Södertörns högskolas tävling Annonsgeneratorn som går ut på att skriva en kreativ annonstext som kan komma att användas i Södertörns annonskampanj till hösten. Vinnaren belönas med ett finfint pris bestående av litteratur för upp till 5 000 kronor. Jag fick äran att vara med och skriva en kort inspirationstext till tävlingen och valde ämnet passion. Även min goda vän The(talented)Jennie har skrivit en härlig inspirationstext med bra tips och roliga bilder. Så vill du inspireras, tävla och vinna litteratur – be creative!
Läste denna intressanta artikel på Resumé igår om hur många det är som aktivt undviker vissa varumärken på grund av dess reklam. Undersökningen som gjorts på 1000 svenskar visar att hela 29 % aktivt väljer bort varumärken på den grunden samt att siffran tydligen är högre, 35 %, hos högutbildade, egenföretagare och tjänstemän. Varför det är så framgår inte.
Anledningarna sägs vara att man tycker att reklamen är töntig, osann eller för att man “hatar” reklam som till exempel dubbad tvättmedelsreklam. Och jag kan väl inte påstå att jag är ett fan av den sortens reklam heller (läs Merci, Werther’s, Riesen… Storck, dags att fundera på byråbyte?), men att hata är att ta i. Men det är ju jag, givetvis finns det de som hatar.
Senast jag själv reflekterade över frågan var igår när jag tillsammans med mina nya trevliga kollegor på Good Old lunchade på Max. Där erbjuds just nu en meny som har “stylats” av hollywoodfrun Maria Montazami. Ja, jag tittar på Svenska Hollywoodfruar, och ja jag tycker Maria Montazami är helskön (låter dock bli att uttala mig om de andra damerna.) Hur som helst så ville jag faktiskt välja just Marias meny av den anledningen, men jag kände mig lite exposed så jag körde på ett tryggt originalmål.
Jag vet att jag är lite för överanalytisk av mig, och ser ibland saker som inte finns (på ett icke-sinnessjukt sätt, mind you). Så ni kanske inte ser likheten här. Men det första jag tänkte på när jag såg Stockholms stads stora reklamaffischer denna morgon, var inte farlig avfall. Jag tänkte på Delicato. Dammsugare, kakor, tårtor.
Övre raden: Stockholms stads kampanj om en grönare huvudstad.
Nedre raden: Delicatos kampanj för sina produkter.
Vad tycker ni? Finns det likheter eller är jag ute och snurrar?
Uppdatering:
Ogilvy står bakom Delicatokampanjen, som börjades i slutet av 2006 om jag förstått rätt, och Blomquist står bakom Stockholms stad – som faktiskt kört med den här grafiska profilen sedan 2004.
Tidigare i år fick vi veta att Telia-familjen skulle gå i graven. Ingen personlig förlust för min del, men ändå en reklam som gått hem hos folket. Det nya konceptet är “I dina händer” och lanserades med en reklamfilm som inte gjorde mig särskilt imponerad. Det gör däremot den nya kampanjsiten teliaidinahander.se (Tribal DDB), som är fantastiskt. Det går ut på att besökarna skriver en fråga, vad som helst, som besvaras av ett par händer. I realtid, så att säga. Oftast skrivs svaret på en tavla, ibland visas svaret på andra kreativa sätt.
Man skulle kunna hävda att relevansen tappas när de flesta frågorna, såväl som en del svar, är långsökta upp mot månen (“Vad är TDC?” fick svaret “Tanter Drar Cyklar”), men det är egentligen inte poängen. Poängen är att du kan få alla svar du behöver, direkt i dina händer, det vill säga mobiltelefon eller laptop. Ganska självklart. Fruktansvärt underhållande.
